Scroll to top

Kurt skriver historia


Kurt Sandberg är 77 år och har varit medlem i Vallentuna Tennisklubb i 42 år. Genom åren har han varit hjälptränare, coach, kassör och revisor.

Jag har väl  inte  haft  några  direkta  framgångar inom tennisen, men jag har varit med längst kontinuerligt, säger Kurt Sandberg blygsamt och skrattar.

Men om sanningen ska fram har Kurt flera medaljer i byrålådan. Genom åren har han vunnit en hel del tennisserier, turneringar och klubb­ mästerskap, främst i dubbel men även i singel.

Kurt är coach för VTK:s lag i Svenska tennis­ förbundets serie för veteraner. Men det han är mest känd för i klubben är hans gedigna arbete med att sammanställa och nedteckna klubbens historia. Det var på uppmaning av dåvarande chefstränaren Magnus Hjulström som Kurt ge­nomförde projektet – ett hedersuppdrag som han fick tack vare att han hade varit med längst  i klubben. Magnus hade genomfört ett liknande projekt i Mariehamns TK och ansåg att även VTK borde ha en liknande sammanställning. Syftet var att höja sammanhållningen i klubben, och stärka vi­andan.

Kurt nämner en viktig milstolpe i klubbens his­ toria: År 1979, då invigdes tennistältet med un­derlaget Plexipave.

– Vi var en av de första tennisklubbarna i Sve­rige med det underlaget.

Tältet köptes till ett billigt pris av Åkersberga TK, som tänkte bygga en hall i stället. Vid den ti­den hade VTK få medlemmar och inga egna ten­nisbanor för inomhusspel.

– Vi tyckte att ett isolerat tennistält var lämp­ligt att börja med. Fast tältet gav bankommittén mardrömmar, säger han. Det blåste ofta omkull! 1981 bröt sig tennisklubben ur sektionen i VBK och bildade nuvarande VTK. På den tiden satt Kurt i styrelsen som kassör. Han har även varit revisor i klubben.

Så småningom byggdes en inomhushall, som invigdes 1987. Hallen hade tre banor och en Bolltexmatta som underlag. Kommunen sa till en början nej till en ny hall, men efter påtryckningar fick  klubben bygglov. Kommunen står som ga­rant för tennishallens lån.

För några år sedan renoverades omklädnings­ rummen och i år har man byggt ett litet gym, som medlemmarna gärna får nyttja.

– Det är perfekt för föräldrarna att passa på att träna i gymmet, medan de väntar på att bar­nen ska bli klara med sin tennislektion, säger Kurt.

Om det vore möjligt att önska skulle Kurt gär­ na vilja ha ytterligare en utomhusbana. Då skulle klubben ha tre banor, så att man kan genomföra två singlar och en dubbel samtidigt i seriespelet, vilket är normalt vid seriematcher. Ytterligare en utomhusbana kräver mycket mer underhåll. Han inser även att det inte är helt realistiskt att få tillstånd att bygga i ett område med runstenar. Vallentuna anses ju vara en av världens mest runstenstäta bygder.

Men visst vore även några fler banor inomhus ett välkommet tillskott. Det skulle innebära en möjlighet att arrangera ännu större tävlingar, vilket i sin tur leder till en större publik och ett ökat intresse för VTK.

För ungdomar och andra intresserade vore en padelbana ett steg att få bollkänsla med tennis­ boll utan att behöva kunna tennisens slag. Padel är på frammarsch i Sverige och i Europa har det varit populärt i många år.

Klubben har idag ca 500 medlemmar, men det finns plats för fler. Men som Kurt säger:

– Tennis kan vara en svår sport att ta till sig med alla dess olika slag. Det viktigaste är att man har kul på banan! Utbudet av andra aktivi­teter är i dag dessutom mycket större än det var på Björn Borgs tid. Personligen skulle jag gärna se att fler ungdomar skulle intresserade sig för tennis.

Bland Vallentunas seniorer är dock intresset för tennis mycket stort.

– Vi har till och med kö till seniortiderna. Det blir bara fler och fler seniorer som vill spela.

Med sina 77 år är Kurt ett bra bevis på att ten­nis går att spela långt upp i åren. Trots stela föt­ter, konsekvens efter spinal stenosoperation fe­bruari 2018, spelar Kurt regelbundet tennis. Han kämpar på med träning och rehab – imorgon är det match!

– Grabbarna vill ha med mig, så då är det bara att köra på, skrattar han.

”Grabbarna” är också pensionärer, så det är ett järngäng som Kurt hänger med.

– Varje tisdag förmiddag spelar vi tennis till­ sammans. Det är mycket inspirerande för oss alla. Vi ger oss aldrig! Jag kommer säkert att dö på tennisbanan, ha ha…